www.DunderBus.se

Då är det gamla året snart gånget. I år jobbar jag så det blir en natt som alla andra. Förutom att man kan se stadens fyrverkerier på håll. Jag får ställa mig på ett tag och kika lite. Dagen har så här långt varit lugn och behaglig. Bara lullat omkring. Babe har spring i benen men hon får vänta med det tills det är dags att jobba. Då får hon springa det hon ska.

Vi önskar alla ett Gott Nytt År!

Idag Ã¥kte vi pÃ¥ Ã¥rets sista träning. Motivationen var inte pÃ¥ topp ska sägas. Just känns det bara jobbigt och trist. Körde lite lydnad med Babe pÃ¥ förmiddagen. Det gick bra. Lite hertig men annars funkade det. Körde lite position med Drutten. Av nÃ¥gon anledning fattar han att han ska sitta precis framför för att sedan gÃ¥ runt till “fotposition”. Hjälper använder vi ju fortfarande, men det gÃ¥r bättre och bättre mÃ¥ste jag säga. Och idag gick det riktigt bra.

Körde tomma transporter med Babe på eftermiddagen, lite släppande, lite bevakningar. Kontroll var ledordet för idag. Hon fattar loss när man har lekt och kampat, men vad gör man sedan? Hertar runt, stressar, försöker sno grejen ja alternativen är många för henne. Men ett ligg eller sittkommando fungerade utmärkt. Då har hon en uppgift. Jag höll mig lugn, hon höll sig någorlunda lugn och det fungerade idag. Så jag åkte därifrån nöjd över dagen.

Fikade hos mamma när jag ändå hämtade upp Dunder. Levererade lite hundmat till sjuklingen för det hade mamma lovat. Tog en liten lur när jag kom hem. Var helt slut. Kvällen blir lugn med lite TV. I morgon jobbar jag och får titta på tolvslaget från ett tak. Det har dock smällts ovanligt lite i år. Undrar vad det beror på.

Träffade på en vän nu på morgonen. Oj, vad han hade rasat i vikt. Jag har tydligen fått allt det han hade gått ner, telepatiskt. Husköp var svaret på den fina dieten. Det finns alltid något att göra på ett hus och det är ju sant.

Då har 2008 snart passerat och det är dags för det årliga bokslutet. Det var väl på det hela taget ett hyfsat år måste jag säga. Värre har passerat. Det finns två saker som gjorde att 2008 blev ett bra år. Jag fick Securitas stipendium Melker Schörling schoolarship. En ära minst sagt. Den 12 Maj åkte jag iväg till Holland och var där en vecka. En otroligt fantastisk resa och oerhört lärorik. Inget som togs tillvara när jag kom hem, men det hade jag å andra sidan inte förväntat mig heller. Av alla chefer jag hade, och jag hade 3 eftersom jag pendlade mellan tre ställen, var det bara en som förstod vilken ära det var och ringde och gratulerade.

Intresset för vad jag hade upplevt och lärt var inte jättestort när jag kom hem. Men det förtar dock inte min resa och det kommer bli ett fint minne. Det andra roliga som hände var just den 12 Maj. Då föddes Drutten. Glädjen stod högt i tak när sms kom. Min rottis var född! Så himla roligt.

Han kom in i våra liv som en virvelvind och virvlar fortfarande. En stor glädjekälla i familjen. Så söt, så go, så glad och så arbetsglad. Äntligen hade jag fått tag i en bra rottis. Den här tiden har mest gått åt att få honom att inte äta upp hela huset. Miljöträning är det vi har lagt mest tid på. Även lite sök har vi börjat med och det har gått jättebra. En utställning åkte vi iväg på och fick fin kritik. Han är inte stor och kommer inte bli det heller. Han är dock stark ändå och tuff som en agaspis. Hans bästa vän är Bullit och de har så roligt ihop. Nästa år väntar röntgen, MH och beroende på hur han utvecklas kanske ett L-test. Han kommer även att få sitt pass för då är rabiesvaccinationerna färdiga. Vi ska jobba vidare på spår och lydnad och allt annat han behöver kunna.

Drutten är en källa till skratt. Han är faktiskt för rolig emellanåt. Verkar ha en mage utav stål så mycket konstigt som han sätter i sig. Han är förig vilket jag inte är van vid och otroligt mammig. Det är jag inte heller bortskämd med. Han verkar gilla sin matte. Han är gosig, utan dumheter inga konstiga aggressioner eller andra dumheter och jag älskar denna hund kopiöst. Jag är så glad att han kom in i våra liv. Ett tack till min uppfödare Anna för förtroendet. De vuxna verkar dock inte lika roade emellanåt. Han är full av bus och har blivit bättre på att koppla av. Men när han vaknar, då vaknar världen! Framåt, framåt verkar vara hans motto.

Dunder börjar närma sig 9-strecket och har haft ett lugnt år. Han börjar bli lite småstel i lederna men är fortfarande en Dunderbus. En och annan hare har han jagat. Han har varit en källa till irritation hos några vilket är lite tråkigt. Om folk skötte sig själva och inte bekymrade sig så dant, skulle nog allas liv vara enklare. Jag inser för varje dag som går att dagen D kommer närmare och det skrämmer mig lite. Han har ju varit hos mig ända sedan han var valp och han är så speciell. En och annan räddningsträning har vi varit på under året och det är fortfarande lika kul tycker Dunder. Jag är dock inte lika road längre. Det är helt enkelt för mycket tjafs, för mycket personligt tyckande och icke tyckande och vår ledning inom räddningen är usel. Hyser inget större förtroende vare sig för det centrala eller lokala. Dunder har hållit sig frisk och det är bra. En och annan hälta har dykt upp men har gått över i vila. Så blir det när man börjar bli gammal.

Babe har varit en glad skit hela året. Hon bara är och gör inte så stort väsen av sig. Stressar dock fortfarande lika mycket som hon gjorde i början och det är lite tärande. Men hon är ljuvlig att ha med sig på jobbet. Oavsett tid på dygnet eller vad vi gör, är livet på topp och asroligt. Allt vi gör är roligt. Ronda är det bästa hon vet verkar det som.

Jag själv då? Tja, det är väl som vanligt. Jag jobbar, äter, sover och tränar hund eller umgås med vänner. En lugn och stilla tillvaro. Börjar bli mer och mer sugen på att gå tillbaka och läsa. Jag saknar den mentala stimulansen och att få använda huvudet. Vi får se vad 2009 har att erbjuda. Arbetsmässigt har detta år varit lugnare än de förra. Speciellt sista halvåret har jag inte tagit på mig en massa extrapass. Ser ingen anledning till det. Detta var året jag svällde som en ballong. Fick medicin mot struman vilket gjorde att ämnesomsättningen bara sprack och byxorna med den. Men min intention är att skaffa ett gymkort och i alla fall försöka göra något åt det. Trivs inte som en blob. Detta var året när jag började se mig om efter ett hus till mig och mina hundar. Vi letar fortfarande och förr eller senare hittar vi något vi kommer trivas med. Flytten ser jag dock inte fram emot. Isch för att packa och flytta.

Som sagt, ett på det hela taget hyfsat år. Inte toppen men inte uselt heller och det har funnits ljusglimtar. Hela familjen har dock haft hälsan och det är ju trots allt det viktigaste. Vi hoppas på ett hälsosamt 2009. Jag, Dunder, Babe och Drutten önskar er alla ett gott Nytt 2009.

Om inte huvudet satt fast skulle jag nog glömma det på jobbet. Glömde kopplet vilket är en aning irriterande. Jag hade 5 koppel som var lika långa, och har numera bara två. Vet inte vad jag håller på med. Så idag får jag i alla fall åka till jobbet och hämta kopplet. Det är bökigt när man har ett som är hälften så långt som de andra.

Har väl inga planer direkt. Tvättid idag eller imorgon, det måste jag kolla upp. Känner nog att en långpromenad ligger på lut. Det är riktigt skönt ute. Nu är det en kaffe som gäller sedan får vi se vad vi gör.

Vaknade 03 av en magsjuk hund. Bara att gå upp och ingen idé att gå och lägga sig igen. Hinkade i mig en kanna kaffe och kollade på TV tills det var dags att åka iväg. Men vilken härlig dag det blev. Ok, en smula kyligt. Runt - 4 hela dagen. Men så vackert. Man kan bli poet för mindre. Frosten gjorde att det var torrt och fint hela dagen och det var ljuvligt att gå ute.

Lite mat hos mamma efter jobbet och nu ska kaffe och TV intagas i lugn och ro. En smula trött känner jag. Jo, igår var jag inte bra och somnade innan klockan var 20. Bara för att vakna vid 20 av att någon tyckte det var en god idé att smälla av raketer. Ingen i huset verkade vakna av detta. Drutten höjde huvudet vid första smällen, lade sig tillrätta och sov som en gris. Där låg jag vaken i över en timme och lyssnade på smällarna. De kom lite pö om pö så att säga. Känner av sömnbristen.

Dukaten ringde och bad om ursäkt. Han hade fått hjärnsläpp. Jag kan slänga boten. Men nu tror jag att jag behåller den ett tag och ringer i början av januari för att kontrollera att den verkligen är borta. Man vill ju inte ha en påminnelse om något man inte ens är skyldig till. Men som han sa, alla kan göra fel och helt rätt så.

Irritationen uppstod ju eftersom jag hade försäkrat mig flera gånger att det inte skulle ske. Blodtrycksdippet fortsätter och jag mår inget vidare. Har dock en snäll kollega som är hjälpsam. Vi tackar för det! Men jag borde nog ta karensdagen. Det är lite osäkert att jobba med dessa dippar. Annars har dagen varit fin.

Jag borde att fattat att parkeringsvakten inte kunde göra som han sa. Han hette Stefan för övrigt. SÃ¥ vitt jag vet är de ensamma, de som jobbar det skiftet och är de inte det. Hur svÃ¥rt är det att ringa sin kollega och säga…där och där med registreringsnummer si och sÃ¥ fÃ¥r stÃ¥ där därför att…. Nej dÃ¥. Lappa bilen bara!

Morgonen började med en blodtrycksfall som var mycket otäckt. Jag svimmade, hittade ingen orientering och kallsvettades som en gris. Satt i fåtöljen och bara flämtade. Hjärtat slog 1000 slag i minuten. Det tog nästan en timme innan jag kunde klä på mig och ge mig av till bilen. Jag kom ihåg att den stod på gästparkeringen. Dagen blev inte bättre av böter för något som inte skulle kosta mig något.

Det jobbar idioter på Dukaten, det kan kallt konstateras. Känner en kille som jobbar där som alltid säger att de är så duktiga. Mycket bättre än Securitas parkering precis som jag vore ansvarig för allt som händer på Securitas. Men jag kan tala om att Dukaten är inte ett dugg jävla bättre. Visst, böterna kommer att strykas men det är onödigt trubbel för mig. Hur jäkla svårt kan det vara att komma ihåg vad man gjorde ett par timmar tidigare. Ändå tog Stefan mitt registreringsnummer. Försökte han memorera det kanske och skrev inte ner det? Man kan bli helt trött för mindre.

Nu har jag gjort min första rond och den var helt klart en pärs. Jag är helt slut. Vet inte riktigt vad som felas. Är matt, skakig och blodtrycket åker berg-och-dal-bana. Får se hur jag mår när dagen har satt igång för är det så här imorgon får nog BevC ringa in någon annan. För det här funkar inte. Skulle något hända är jag inte till mycket hjälp.

Ovanpå allt detta är hunden magsjuk. Så går det när man äter saker man inte ska. Vilken härlig dag!

Efter en 12-timmars arbetsdag är man trött. Speciellt om man bara har sovit 4 timmar natten innan. Då krävs det inte så där värst mycket för att man ska surna till. Som när någon snor ens parkeringsplats som man betalar för. Ringde Annso och var mycket irriterad. Hon försökte via nätet ta reda på vem ägaren var och en ägare hittade hon, men inget telefonnummer. Tänkte ge gubben en chans i alla fall. Dukaten som har hand om parkeringarna här kom och bötfällde bilen. Det här äventyret kommer kosta gubben 400 kr. Så kan det gå när snålheten bedrar visheten. Vår gästparkering kostar 2 eller 3 kronor i timmen. HA! Jag står nu på gästparkeringen och jag hoppas det ska fungera som det ska och att han inte bötfäller min bil i förvirringen. Då blir jag inte glad när jag kommer ut i morgonbitti. För det är bittida.

Återstår att se om jag överhuvudtaget kommer ihåg att bilen inte står där den ska. Kastade mig in med huliganer och packning och slängde ihop en kladdkaka. Den ska vi ha till fikat imorgon efter lunch. Det är ju trots allt julhelg, då måste man unna sig. Dessutom har jag lovat en av grabbarna för länge sedan att jag skulle baka till honom, så då har jag gjort det också. Dagen var lång, seg men inte så värst kall. Den lilla snö som låg gjorde att bilen inte skitade igen totalt varje gång man tar ut hunden.

Känner mig lite seg, så jag ska snart gå och lägga mig. Såg ett hus på nätet idag. Tänk om man hade vunnit lite pengar, då hade man kunnat köpa det här huset och starta en bed & breakfast. Hundar vore välkomna in i rummen. Jättestor tomt för att ha kurser på, konferenssal. Det hade kunnat vara något. Det hade varit roligt. Då hade man i alla fall jobbat som en galning åt sig själv och inte åt någon annan. Drömma kan man ju alltid göra.

Bokstavligen vill jag säga. Var ute med hundarna pÃ¥ morgonpromenaden. Drutten var lite lös i magen efter det stora benet och julmaten, vilket i sig inte är konstigt. När jag böjer mig ner för att ta upp det som kommit, kommer det en tjej med tvÃ¥ hundar varav den ena, collien är lös. Den springer mot oss och precis när jag stÃ¥r upp kastar sig alla mina tre fram i kopplet. Med resultat av att bajspÃ¥sen klämdes mellan kopplen och sprack. “SPLATT”. Bajset sprätte överallt. Dunder fick en hel del över ryggen. Jag fick pÃ¥ kläderna, över kopplena och pÃ¥ handskarna. Tjejen fick koll pÃ¥ sin lösa hund nÃ¥gorlunda och jag försökte ta mig därifrÃ¥n drypande av bajs. Arg? Nej inte alls.

Hem så fort det gick. Dunder platsades i hallen och mina kläder torkades av och slängdes i tvätten. Har tvättid den 30! Härligt va? När jag står där i trosor då har Dunder bestämt sig för att gå och lägga sig i vardagsrummet. När jag kommer in dit, inser han att oh oh. Resa sig från ett liggkommando gjorde inte matte glad. Han rymde till fåtöljen. Fortfarande med fullt av bajs på ryggen. Tack och lov kom inget av det någon annanstans.

Hämta yes i köket och in med Dunder i badrummet. In i badkaret? Är du galen kärring? Ska vi inte! Jo för det ska vi. I åkte han utan pardon. Tvättad blev han. Nu är han ren och fin men ser ut som en nybadad ulltuss. Phu! Babe insåg att matte inte är på strålande humör så hon gick och lade sig. Dunder gick och surade men lilleman tyckte det hela var rätt kul. Så han gjorde sitt bästa för att vara så mycket han kunde i vägen. Ibland blir man rätt trött på hundar.

Åkte sedan iväg till mamma för en fika. Hundarna busade som tokar i trädgården. Igge som är hos Katarina verkar vara lite sjuk så de åkte dit för att hämta hem honom och lämna Rexi istället. Två hanar som spänner och en höglöpande tik tycker de är för jobbigt. Och lite bökigt är det. Nu ligger lilleman och tuggar på ben. Undrar varför man måste slänga ben i parketten? Gillar han ljudet måntro? Jag kikar lite på TV och väntar egentligen bara på kvällen. Ska lägga mig tidigt eftersom det är jobb som väntar i morgon. Ledigheten är slut. Tusan så snabbt det gick.

På det hela taget en bajsdag så här långt.

Jag är proppmätt. Okynnesåt av mamma goda revbensspjäll. Mums. Och en extra skinkbit smög sig ner med. Klockan är nu snart 22 och jag är fortfarande proppmätt. Säger lite om hur mycket jag åt. Julklappsrimmen fick sig ett extra skratt i år. Fick en ashäftig pannlampa. En sådan man sätter i kepsen eftersom jag ofta har keps på jobbet. Så piffigt. Nu slipper jag släpa runt på en maglight! Så skönt. En ficklampa till bilen och en liten som man kan ha i en benficka. Perfekt! Mysigaste tv-filten i världen. En jättetjock fleecefilt. Nu kan jag sitta framför TV utan att frysa. Jag har ju ingen värme på.

Hundarna vill ha det svalt och Babe vill ha det riktigt svalt. Hon har en sådan tät päls att hon hässjar så dant om det är för varmt. Och då kan inte jag sova. Det hörs över hela nejden. Men nu blir vi alla nöjda. En ny fleecetröja som inte är för stor fick jag med. Känner mig lite bortskämd men jag är så nöjd. Dunder fick lite levergodis som han ska dela med sig av. Är det meningen. Men vi får se om han gör det. Det är ju hans godis. Drutten ägnade kvällen åt sitt märgben. Vid något tillfälle blev han nyfiken och släppte benet och Dunder var som en iller på det. MITT BEN! LÅT BLI! Drutten blev mycket upprörd och skällde som en tok. Precis innan vi skulle åka hem, smög sig en liten Babe in och snodde hans ben vilket resulterade i gråt och tandagnistan. De fick springa lite på Hårds innan vi åkte hem. Eftersom det är lite snö ute, syns de så väl. Dunder kände att en bensträckare var på sin plats så han försvann en liten stund.

Har titta lite på TV och det är ju makalöst vilket skräp som visas. Alla ensamma människor som inte har någon att fira jul med, kanske bara har TV som sällskap och det finns inget vettigt för dem att se. Trist. Jag är av någon anledning trött som en gnu så vi ska strax gå ut på sista kissen.

IgÃ¥r glömde jag stänga av telefonerna och vaknade runt 03:30 av att Achmed the dead terrorist snackade. Fick ett sms alltsÃ¥. Nyfiken som jag är, gick jag upp och gapskrattade. En julhälsning frÃ¥n en Camilla. Asgarv. Gissar pÃ¥ att det var lugnt pÃ¥ jobbet. Sedan tror jag att Drutten sov lite väl hÃ¥rt för han tappade konceptet lite. Jag vaknade av den stor duns och nattduksbordet flyttade pÃ¥ sig. Han ramlade ner frÃ¥n sängen. Han satt där och sÃ¥g lite förvÃ¥nad ut, precis som “va fasen morsan, vad hÃ¥ller du pÃ¥ med?” Han fattade inte. Han trodde nog att jag hade puffat honom ur sängen. Men inga skador vad jag kunde se och inte vad jag har kunnat se idag heller. Det är en bra bit att ramla ner för. Pluttepär. Han var sov sedan betydligt närmare för att vara säker pÃ¥ att inte ramla en gÃ¥ng till.

Det var mycket trevligt hos mamma. Dunder hjälpte mamma duka fram medan jag och pappa tittade på Kalle Anka och hans vänner. Dunder hade helt klart bästa platsen. En och annan köttbulle och prinskorv ramlade visst ner på golvet efter vad jag förstod. Han var nöjd. Han låg på kökssoffan och vaktade maten. Alla hundar fick sig ett skrovmål när vi hade ätit färdigt. De har sovit sedan vi kom hem. Jag hoppas att alla ni har haft en lika trevlig julafton och att tomten var snäll. Nu ska här sovas!